Kort och gott utmattad

Ont det gör ont men det går...usch usch, hemska minnen från Arne i leopardkalsonger. Mina ben känns tunga som bly efter dagens match och jag kan riktigt känna hur hemsk min träningsvärk kommer vara imorgon när jag ska försöka ta mig upp ur sängen. Smärta. Massor av smärta. Men vi vann och det är huvudsaken. 4-1 ohh jaa.

Jag vet egentligen inte vad som snurrar runt i min lilla hjärna. Väldigt mycket som vanligt. Det ena mer exotiskt än det andra. Det känns som ena delen av mig befinner sig här på jorden medan den andra är på väg till mars. Det känns jobbigt fast samitidigt väldigt skönt.

Mamma har fått ett totalt urflippat studentryck och tagit över helt. Hon har beslutat att det är dags för mig att ta tag i inhandlandet av studentkläder så imorn tänker hon släpa med mig in till farsta, eftersom hon inte orkar med stan. Jag får tokångest så fort någon nämner ordet studentklänning. Jag känner mig som en korv. En stoppad falukorv med veck här och där. Fy tusan. Får man ha en svart sopsäck på studenten? Jag känner mig utklädd i klänning och i vita byxor kommer jag känna mig som en strandad vitval. Finns det ens vitvalar? Suck.

Det verkar som folket hade trevligt på telegrafen igår. Härligt. Majsan, jag vill höra mer om "Du vet vem"

Mumma på allt. Mumma på att ola är så söt i sin randiga tröja.

Otippat

Vi har en spännande gäst som sitter nere i soffan. Jag vågar inte nämna några namn men efter att ha träffat på personen några gånger ute på krogen den senaste tiden känns det inte så aktuellt att gå ner och uppenbara sig. Frågan är bara vad han gör här? Stort frågetecken. Han har just nu en exotiskt konversation med min lillasyster. Nog sagt om det.

Egentligen skulle jag vilja befinna mig på Kvarnströms & co skiva ikväll men icke. Tidig körlektion imorgon bitti och brist på pengar får helt enkelt kompenseras med en helkväll med plugg inför KuHi provet imorgon. Medeltid, renässans, barock och rokoko. Mumma på det. "Den här tavlan är vääääldigt rokoko..." Aa, just det.

Massor av saker i huvudet, inget som kan formuleras i ord på en blogg. För stort för litet. För omständigt för lätt. Knas. Svenska nationellt prov idag. Det räcker med ett ord. Skit.

Kuhi var det, mm snart så.

Drack en latte på Mariatorget idag. Med kära vänner. Sittandes på en parkbänk. I solen. Härligt att leva ibland.


KuHi för hela slanten och sen ska jag toppa med lite "Fråga Olle"

Bror hörde av sig från Cypern " Vi ser alla ut som räkor och äter delikatesser från havet"

Exotiskt minst sagt.

Manligt och Kvinnligt

När man ska åka bort måste man packa. Ska man åka långt bort behöver man nödvändigtvis inte ha med sig massvis med packning men ganska ofta slutar det med en alldeles för stor väska och alldeles för mycket onödigt trams. När man ska åka en kort bit en kort stund slutar det ganska ofta också med en stor väska. Förmodligen med ännu mer onödigt trams än när man ska åka långt. Resor av olika slag, långa som korta, kräver oftast lång planering när det gäller packning. Det ska tas med olika kläder till olika dagar, och den ena tröjan passar ju inte med det andra paret byxor, och skor, herrejösses skor, massor massor utav skor. Ett par för varje kväll. Minst. När jag åkte till grekland förra sommaren hade jag med mig en STOR väska med massvis av onödiga prylar och kläder som jag aldrig använde. När vi åkte till Gotland på träningsläger hade jag med mig dubbla väskor. Vi skulle vara borta torsdag till söndag. När min bror åkte till cypern imorse för att vara borta i två veckor hade han med sig en utav de två väskorna. Dessutom packade han natten innan. Jisses. En två veckors semester kräver minst tre veckors förberedelse och minst en stooor resväska.   

Dragkamp på drickesbackar

Låt oss säga såhär. Kvällens äventyr var trevligt. Mycket trevligt. För vissa var alkoholhalten hög redan strax efter klockan fem men dragkampen på drickesbacken gick nog fint ändå, om inte bättre. Kanske var det lite värre med siktet när bollen skulle igenom två koner? God mat, exotiska uppdrag, en speciell bordsgranne och KM i schlager kan inte resultera i annat än en härlig kväll uppe på "IP".  Vissa av folket är säkert kvar där uppe och umgås för glatta livet. Räkan somnade nog i en stol, Mäsken firar säkert sin schlagervinst och alla andra är säkert lagom berusade. Utom småpojkarna som är tvungna att städa.  

Nu ska jag sova.

Som sagt, mysig kväll med mysiga människor.


Kötta.

Ibland hatar jag rubriker

Idag gör jag det. Jag är trött. Mitt huvud känns som något jag inte kan förklara och mina ben orkar knappt stå upp. Jag har fortfarande ont i vaderna. Att spela "mitt mitt" tog död på mina ben. Man skulle nog kunna säga att det tog död på hela mig. Jag känner mig tom, men skönt tom. Jag vet att när jag lägger mig ikväll så kommer jag somna innan huvudet träffar kudden. Så trött är jag. Vi förlorade men jag orkar faktiskt inte bry mig. Man kan inte alltid vinna och idag var en förlorar dag. Jag spelade en av mina sämre matcher på länge men jag tänker skylla det på väder, vind och att matchen spelades 20.15 en fredagkväll. I enskede. Orka. Jag kommer inte ens ihåg vad resultatet blev. Då är det illa. Men ganska skönt. Kramp i vaderna fick jag i alla fall.

Jag har massvis med onödigt strunt som jag skulle vilja dela med mig av men som sagt, krampiga vadmuskler och ett tomt huvud är ingen bra kombination för att få fram något vettigt. Det bästa är nog att inte säga någonting och det som är viktigt får jag skriva imorn. Eller.

Imorgon --> Middag och umgänge med herrarna. Kan detta sluta på något annat än ett exotiskt sätt? Jag tror faktiskt inte det. Granis kommer ha skjorta.
 

En dag som denna

Även om jag vaknade och kände mig som ett ursketet lingon efter gårdagens partajande så har dagen varit en av de bästa på otroligt länge. Tequilan från igår hade inte satt allt för djupa spår, men tillräckligt djupa för att jag inte skulle orka gå till skolan. Istället åt jag lunch med Ola på stan. Vi hade en av de där dagarna som bara blir så där härligt bra. Vi strosade runt på stan och pratade om allt och ingenting, gick på äventyr på östermalm och utforskade stureplan drickandes en sandyslatte. 

Ibland är det bara så bra.  

Go och Glad

Jag är laddad inför kvällen. Jag sitter här och funderar på vad man ska dricka, en Red Feeling kanske? Eller en Killer Bellini?? Låter livsfarligt. Jag tror på tequila. På tal om något annat, jag har bytt bild, det ni. Fast jag funderar på att byta tillbaka till min gamla. Den är nog mer jag.  

Ha en härlig kväll folk! Det tänker jag ha. 


 

Svävande

Nu har lite drygt ett dygn gått och jag kan fortfarande inte riktigt förstå.  I över  ett halvår har jag gått runt och bekymrat mig, oroat mig och mått allmänt dåligt över mitt projektarbete. Men kära vänner. Nu är det över och jag kan fortfarande inte riktigt fatta det. När jag lämnade det i Emils fack var det med dubbla känslor. Lättnad över att det äntligen var klart men ångest över att  jag vet att jag både borde och kunde ha gjort så mycket bättre. Men man gör val här i livet och jag valde att inte lägga ner hela min själ i projektarbetet. Vilket jag kan ångra lite nu, men gjort är gjort och egentligen så tror jag inte att de där 12 sidorna som jag lyckades skriva ihop har så stor betydelse för resten av mitt liv. Jag kan leva med ett G. Även om det bär emot. Jag tror faktiskt aldrig att jag kommer vakna någon morgon i framtiden och tänka "Om jag bara hade fått ett mvg på mitt projektarbete, tänk så mycket bättre allt hade varit då"  Nej fy tusan. Däremot är jag numera en hiv/aids expert. Nästan i alla fall. 


Hur som haver så tänker jag fira att projektarbetet är klart genom att släppa loss ordentligt på frias skiva ikväll.  


Ola, jag ska tänka på dej ikväll. 10 månader sen. 17 --> Lördagen. T-shirtar, prassel, bandanas och Carter.  

Klackarna i taket. 


Att somna sittandes

Klockan är 01.31... När klockan var 21.00 kändes det som att jag hade läget under kontroll.Tänk så fel man kan ha. De senaste timmarna har allt motarbetat mig. Allt från irriterande små sidnummer till "om du var en mänsklig varelse skulle jag sparka dig i baken" innehållsförteckning. Hur nu sidnummer och innehållsförteckningar kan vara svårt och komplicerat? Fråga inte mig. Jag är fortfarande inte helt klar. Min innehållsförteckning ser ut som skit och i ren desperation började jag nästan störtgrina för att mina avgränsningar inte kom med. Jag har gett upp nu. Det får bli sängen och upp med tuppen imorn.

Det här har varit en av dom värsta dagarna på mycket länge. Rent fysiskt vill säga.

20 kr tack

- Två korvar och en toast...
- 34 kr tack.
- Öhh...jag tar en läsk också...och vänta..en kaffe..


Dagen har tillbringats i kvarnängens kafeteria. Det har kokats kaffe och korv, gjorts toasts och sålts läsk och glass så att det stått härliga till. Allt för att våra små fotbollspojkar, mammor och pappor skulle vara nöjda. Det har även grillats över 300 hamburgare. Mitt huvud känns som en stor blyklump och mina ben ska vi inte ens tala om. Mina fötter ömmar och jag längtar som en tok efter att få lägga mig på soffan och bara somna. Men icke. De närmsta timmarna väntar projektarbetesångest. Jag har förträngt det hela dagen men nu går det inte längre. Det måste göras och det nu. Imorn vid den här tiden är allt som har med det där jäkla arbetet ur världen förutom opponeringen. Det ska bli så grymt skönt. Nu blev det mycket blajja här på slutet. 

Kort och gott. Tack alla babes för idag. Mumma på er. Mumma på allt.  

Vänd etiketten

Nu ger jag upp för idag. Jag får inte till den där nedrans sammanfattningen. Jag får inte till inledningen. Jag orkar inte bry mig om metoden och avgränsningarna. Just nu skiter jag fullständigt i innehållsförteckningen.

Nu ska jag börja tänka på kvällen och glömma projektarbetet för ett tag. Jag vill bara hoppa runt som en tok och dansa till massa härlig musik, det är precis vad jag tänker göra, och jag tänker göra det nu. 



 

Ikeas väckarklocka ser ut som en gris utan tryne och knorr...

...min är vit, väckarklockan alltså...

Min granne är svag för Uno och Irmas låt från melodifestivalen. Jag har varit ute tre gånger  idag och alla de gångerna har han sjungit med till den ytterst dåliga låten. Riktigt dålig om du frågar mig. Min lillebror sitter därnere och svär över att han inte kan klara av det sista och svåraste uppdraget på något tvspel, och Fia bryter snart ihop för att hon inte når tejpen som sitter kvar på listerna uppe i taket efter att hon och mamma har målat. Här sitter jag. 

Ni vet backen som jag pratade om igår, den där skiiitlånga som är precis innan mål linjen. Jag är halvvägs upp nu. Mjölksyran är hemsk och mina ben vill bara vika sig och ge upp men tusan vad jag ska i mål. 


       mm.

Coca cola zero

Min pappa kom hem igår. Med fyra flak coca cola zero. Nu knarkar jag det istället för kaffe för att orka plugga. En lördag. Klarblå himmel och sjukt varmt.


Suck.

Sov du lilla...

Nu får det räcka för idag. Min hjärna är helt slut och jag kommer förmodligen att drömma om hur mitt projektarbete plötsligt brinner upp eller hur allt bara försvinner. Puts väck. Illa. Det går dock ganska bra nu. Jag kommer framåt men än ser jag inte mål linjen. Jag har fortfarande den där jobbiga, längsta backen kvar innan upploppet. Men skam den som ger sig. Jag ska fasiken i mål om det så blir det sista jag gör.

Ola, jag sa ju att det skulle bli kul. Glad gubbe på det.


Det verkar som om alla har varit och hälsat på på Via. Kanske är dags att knalla förbi där någon dag. Säga hej till alla gamla godingar. Det här var bara för roligt.

  


Go natt på er!


- Stringis.

"Tjenare Johanna!!"

Jag var precis med om en ganska märklig sak. Jag fick en knasig känsla i kroppen. En glad känsla. Det var nog första gången jag kände mig glad efter ett sånt samtal. Jag pratar förstås om försäljare som ringer och försöker sälja på en massa strunt. Det här var dock någon sorts undersökning som gick ut på att fråga ut mig på om vi hade digitalbox eller inte. Jag som är sämre än sämst på allt som har med teknik och diverse saker att göra kunde såklart inte svara på en endaste liten ynklig fråga han hade. "Har ni digitalbox då?" Öhh? jaa, jag tror det... Som sagt, jag är pinsamt värdelös på allt sånt där. Nu var det ju inte det som var det roliga, även om många av er säkert skrattar åt mina pinsamt dåliga kunskaper om vad som är en digitalbox eller inte. Nej, det roliga var att han snubben som ringe var så galet trevlig. Jag ville nästan dra ut honom ur telefonen och fortsätta konversationen om digitalboxar. Han lät rakt igenom helgo. Glad och trevlig. Han skämtade till och med om min okunskap och kallade min mamma för morsan. Han gav ju såklart upp efter ett tag eftersom mina kunskaper om digitalboxar inte excisterade och hälsade mig trevlig helg. Mamma sa att det är hans jobb att låta trevlig. Självklart. Men han lyckades verkligen. Ohh jag hade kunnat babbla på en bra stund till. 

Han skulle ringa en annan dag när någon med mer kunskaper var hemma. Jag kommer vakta telefonen hela helgen.   

Duudeliduuu

Jag måste erkänna sen sak. Eller nee...det är alldeles för pinsamt. Kanske en annan gång.

Fredagen den 13

Jag har börjat missbruka igen. Jag kan inte hjälpa det. Jag är beroende. Bara därför spelar dom Cara Mia på radion just nu? Förut hette min drog OC numera är det One tree hill som gäller. Jag måste få min dagliga dos. Den här veckan har jag istället för att sova tillbringat nätterna med att ligga vaken med lillasysters dvdspelare på magen och slukat avsnitt efter avsnitt. Det värsta är att det inte finns något botemedel. Har man väl börjat är man fast. Jag är fast. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till när alla säsongerna är slut och jag inte kan kolla mer. Jag kommer ligga och krampa på golvet, desperat efter ännu ett avsnitt av One tree hill. Nej, så långt får det helt enkelt inte gå, även om det redan är försent. Det enda som håller mig borta från att bänka mig framför tv:n med ännu fler avsnitt är mitt ofantligt jobbiga projektarbete som ständigt motarbetar mig och vägrar att bli klart. Tusan, fasiken och skit också.


Idag är det fredagen den 13. Alla skrockfulla personer borde kanske hålla sig inte idag. Kanske helst av allt inte lämna sängen. Jag gillar fredagen den 13. Jag föddes fredagen den 13. Mums.







 

Teoriprov

Jisses! Nu har jag bokat teoriprovet. 

Panik.
 

0 kr/minuten inom halebop

God morgon världen och Michaela Stridbeck!

När jag läste att Michaela pela är klar med sitt projektarbete fick jag typ tokångest. I och för sig hade jag det redan innan men nu är det sjukt mycket ångest. Jag förstår inte hur jag ska hinna klart. Det blir till att skriva dag och natt, natt och dag.


Nu är det ju lite synd att jag inte blir hysteriskt pigg av kaffe.


Mandel Mandela

Kommer ni ihåg när vi gjorde Vi(a) i hetaste laget. Kommer ni ihåg hur kul vi hade? Det var tider det. När musiken fortfarande var kul.


"Jag är en tuff brud i lyxförpackning..."

Muminmamma

"Ovana och besvärade äntrade dessa rekorderliga svenska damer barstolarna, hållande sina muminmammehandväskor i ett stadigt grepp."



Knepigt

Jag sitter här och funderar. Funderar, klurar, tänker och försöker reda ut alla miljontals tankar som svävar runt innanför mitt stora krull på huvudet.

Det mesta handlar om hur jag ska lyckas med att bli klar med mitt projektarbete, men annars så tycks allt mellan himmel och jord också slinka in. Jag förstår inte hur man samtidigt som man tänker på aidsjuka barn i afrika lyckas komma in på tankar som när jag ska köpa min studentklänning. När, var och hur? Hur många One tree hill avsnitt jag ska kolla på inatt och borde jag kanske äta lite lunch? Blir det match på lördag? Och isåfall, kan jag vara med på den? Är mina benhinnor friska? Egentligen vill jag ju vara med på Karins födelsedagsmiddag från början. Kommer vi få till någon slutskiva? och hur blir det med gubbskivan? PANIK!


Kanske kanske kanske skulle, borde, vore det bra om jag gjorde mitt projektarbete nu. 

   

Brädan pite

Jag struntar i om han luktar äckligt. Jag låtsas inte om att han är gammal. Eller i alla fall börjar bli det. Han är fortfarande sjukt snygg allas vår Prad Pitt. Jag vill inte säga det högt, men såhär mellan oss, jag är lite avundsjuk på Angelina. Men måste jag välja så väljer jag team Aniston.


   

     

Jag är knasig. Jag vet. Men mumma. Mumma i massor.



Visst är det svårt att tänka sig att Brad Pitt och Lasse kroner är lika gamla?

Och så skriver jag ett sånt här inlägg bara för att jag sa till Janni att jag inte gör sånt. Men det här var ett undantag. Det händer bara ibland. Vilket är ytterst sällan.

En räka på cykel

Med en enkel tulpan på bemärkelsedan...Idag fyller allas vår favoritKarin år. 19 stora år. Jag och Ola sjöng för henne i centrum idag. Jag tror att hon blev glad även om hon inte jublade av glädje. Det kan i och för sig bero på att min och Olas skönsång inte var den vackraste. Det är tanken som räknas. Dessutom spred våran sötkarin en mycket ljuvlig doft omkring sig. Ola trodde att det var deras nya "hårprodukter", Karin sa dock att hon hade fått en ny parfym, men jag tyckte att hon luktade som funlight starfruit. Det är en komplimang från min sida eftersom jag är barnsligt förtjust i funlight starfruit.


      



Dessutom såg jag och ola en mycket rolig sak när vi gick hem. En viss räka kom åkande på en gul postcykel.



En annandagpåsk

Smisk borde jag få och smisk ska jag också ha. Jag har lovat mig själv att ta tag i saker så att de blir klara men tusan, det funkar aldrig.

Snart är det sista dagen för ansökan till högskolan och diverse andra saker. Här sitter jag. Jag har inte sökt något och har heller inga planer på att göra det. Eller jag har iallafall inte haft några planer på att söka något. Men nu vet jag inte längre. Alla pratar om att dom ska söka dittan eller dattan och hur bra det är att forsätta plugga när man redan är igång. Jag vet inte. Jag blir förvirrad. Osäker. Vad tusan vill jag egentligen? Jag vill massor. Senast igår bestämde jag mig för att jag inom det närmsta året ska åka till Västindien. Men alla annan tid då? Vad ska jag göra då? Jobba. Jobba. Jobba. Kanske borde man söka någon kvällskurs eller något? Bara för att liksom? För vad händer om man ångrar sig? Tänk om jag inte alls vill jobba i höst när alla andra börjar på högskolan? Men jag är ju så trött på skolan att jag är beredd att bara skita i allt.


Fasiken. Jag som var så säker.


Studenten 13 juni. Heja.

Snigel

Karin och Ola är inne i stan. Jag sitter i en sommarstuga några mil utanför Örebro. Det är Påsk och Desireé skulle vart på Mallorca.

Alldeles nyss snöade det. Nu skiner solen. Men det är kallt. Iskallt.

Jag har kört bil idag. Farmors gula beatle. Backat och parkerat. Kört på landsväg.

Snart kommer resten av hela tjockasläkten och jag orkar inte. Efter en dag med två skrikande småkusiner är mina öron redo att trilla av. Men jag har valt det själv så jag får skylla mig själv. Såhär i efterhand ångrar jag nog att jag inte stannade hemma med Ola och "Tötten". Då hade vi kunnat dra ut med Emlut och partajat i nynäs.

Om man skulle ta och gömma sig bakom en stor gran.  

All köttfärs ska slängas i norge

Vissa dagar ser man vissa saker. Andra dagar ser man andra saker. Idag har jag återigen för kanske sjuttioelfte gången förvånats över hur lika hund och husse/matte kan vara varandra. Hur gott och mysigt det kan vara att sitta på en parkbänk på Mariatorget med goda vänner drickandes en sandyslatte. Hur söt man kan vara som pojke fast att man är liten och bara går i ettan. Hur jäkla fräsigt mitt hår kan vara ibland. Idag var det fräsigt värre. Eller så vaknade jag bara på rätt sida imorse.

Det är så underbart när livet känns lätt att leva. När man till och med kan uppskatta den långa tågresan hem fast att någon precis har drivit med en och sagt att man bor på landet. Man kanske bor på landet men vad tusan. Det är ta mig sjutton riktigt bra det med. Dom dagarna, när man känner såhär, det är bra dagar.


Idag är en bra dag. Dessutom ska jag hem till Olala och baka chokladbollar.

På kaffebaren

De tre vännerna Johanna, Michaela och David går in för att köpa sig sin morgonlatte på Kaffebaren. Väl därinne sitter allas vår Hasse och Mackan. Vi hejar glatt på varandra även om klockan bara är strax efter åtta på morgonen. Efter en stund reser sej de två herrarna, Hasse och Mackan sig upp för att gå och säger vänligt hej då. Lika vänligt som vi sa hej säger vi nu hejdå och nickar trevligt. Precis när Hasse går förbi mig ger han mig en liten klapp på överarmen. Ingen ser detta. Men det sker. Och det är så exotiskt. Efter några minuters väntan får också vi våra morgonlattes för 20 kronor och vandrar sakta den sista biten mot münchenbryggeriet och rytmus.

Michaela påstår att jag och Hasse har en speciell relation. Jag skulle nog snarare påstå att det är Hasse som har en speciell relation till mig. Det handlar inte på något sätt om någon obehaglig relation, men lite exotiskt är den allt. Nog sagt om detta.

"Hej Johanna, det här är din handledare Emil"


Har jag konstiga relationer med alla mina lärare? Tacka vet jag Steven. Allas vår Steven. Allatiders Steven.

Kom hem för ett tag sen från min körlektion. Det gick fint. Micke var inte så läskig och att kolla i backspeglar, blinka och svänga är inte så krångligt som man kan tro. Övning 8 avklarad och backningen gick sjukt bra. Ohh yeees!


Om man kanske skulle ta och skriva sitt svenskatal nu. Mums.


"...Ja just det, det är ju handledarträff idag...Men jag är på Gotland..." 
Usch så synd.

Köra bilbilbil

Har precis vart ute och kört en sväng med mamsen. Tusan vad mycket lättare det är att köra med automat. Varför kan inte alla bilar ha automat?
 
Har körlektion imorn. Med Micke. Det blir spännande. Huuuaa.


Heja körkort!

Akta jag måste...

Tillbaka till verkligheten. Gotland kändes verkligen som en annan värld, lite som en annan kontinent. Kontinent kanske är att ta i lite men det var bra skönt att komma bort från allt och alla och umgås med alla härliga babes i laget. Även om jag och Ola + några andra krakar blev magsjuka och vissa av oss spydde som tokar och fick leva på en diet bestående av blåbärssoppa och skorpor så kan man kort och gott sammanfatta gotland som otroligt kul och spännande. 

Vi har äntligen fått stilla vår nyfikenhet kring mysteriet Räkan. Räkan råkar vara en av de förträffligt sociala herrarna i herrlaget och har du avslöjat historien bakom smeknamnet Räkan. Vi råkar även veta att han gärna äter en frukost bestående av fyra delicatobollar. Vid frågan om delicatobollarna var av typen chokladbollar eller araksbollar svarade han kort och gott att det var delicatobollar gjorda på resterna från andra bakverk och inget annat. Dagen därpå kunde vi i smyg beskåda när han smaskade i sig giffel efter giffel av pågens kanelgifflar. Ujujuj vilken godisgris. Men är det träningsläger så är det.

  



Min lillasyster kom precis hem. Människan har köpt en foundation...
usch, vad tiden går fort. Nästan lite läskigt fort just nu.


Helgens bästa: "BRAAA RÄÄK!"

Stringstrumpa

Strumpan som faktiskt finns

RSS 2.0