Jag är nervös. Sjukt nervös.

Jag vet inte hur många fotbollsmatcher jag har spelat i mitt liv, men många är det. Men nu idag, när jag ska spela min första på över ett halvår är jag så sjukt nervös så jag kissar på mig. Nästan i alla fall.  

Och hur fasiken ska jag orka?

Gah.


Jag känner mig helt förvirrad. Jag förstår inte. Är det jag eller alla andra? Förmodligen jag. Jag och min knasiga magkänsla.

Jag var tvungen att köpa med mig kaffe ner till Karin i affären och lätta mitt hjärta.


Varför kan det inte vara lika lätt som förut?

Nej. Så kommer det inte bli. Ola vi kommer inte sluta så. Jag vägrar bli en gapig hockeymorsa och du kommer bli allt annat än möglig. 

Vi är fräsiga. Och det kommer vi fortsätta att vara. Jag saknar dig, men snart är jag också tillbaka i norgeland. Då ska vi dricka bransjevin för 31 kr och prata strunt hela nätterna.  Akurrat.

 

Allt och alla är där. Det är vid gymnasiet det händer. Studenten.

Vilken lycka. Alla strålar. Leenden på allas läppar. Släkt och vänner. Ansikten från förr.

Jag har redan sippat på bubblet men om en halvtimme tänker jag öppna första flaskan och dela den med underbara vänner. 


Vi ses i dimman!


Cas Haley - Walking on the moon

Idag har jag och Emelie haft en mycket trevlig förmiddag tillsammans. Vi har poppat Whitney på hög nivå i Bruno, gjort av med pengar i Haninge, ätit onyttigt på donken och handlat och filurat lite på kvantum. Det var precis som det alltid är med Emelie. Massa skratt åt precis allt och absolut ingenting. Det är så härligt. Allt blir roligt. 


Imorgon tar studentyran över här i Nynäs. Kan bli spännande. Vi på Stringstrumpa AB väntar spänt på hur dagen ska bli. Vem kommer bli lite för full redan på champagnefrukosten? Vilka kommer få stipendium? Vem kommer tappa sin kamera från flaket i år? Vem kommer somna hemma efter sin mottagning och missa årets kväll på Telen? Ja jösses. Hur ska detta sluta? 

Som sagt. Vi väntar förväntansfullt. 

 

Igår var det dags att ta sig bort från den här lilla hålan för att se någonting annat. Göra något annat. Något mycket trevligt och mysigt. Jag, Karin och Desireé bestämde oss för att det var dags att fira missade födelsedagar och att vår alldeles egna nysignade Desireé fått både skivkontrakt och tagit examen. Alltså är hon både en stjärna och musikproducent.
Fräsigt värre. 

Vi drack gott rosé på Östgötakällarens uteservering och spanade på exotiska och välklädda söderbor. Dessa stiliga människor med tygpåsar och fina glasögon.  Är inte söder underbart? Vi vandrade sedan vidare mot Koh Phangang. Det kändes som att kliva in i Thailand. Vi hade lyckats få bästa bordet, en mysig liten koja i hörnet med perfekt spaningsläge på diverse andra spännande människor som befann sig i restaurangen. Vi drack hallonmojitos, öl och åt underbart gott. Flirtade med servitören som inte alls var snygg och drack goda kaffebailys. 

Som om inte det var nog vandrade vi vidare mot ännu fler trevligheter på Little Persia. Lagom runda under fötterna och ganska trevligt salongsberusade. Bubbel, mojitos och bloody mary. En härlig blandning. 


Kvällen slutade precis som den skulle. Helt fantastiskt bra.

Idag fick jag träffa mannen med stort M. John. För visst är han en stor och reslig man vår kära frukostflinga. Han flirtade vilt med en mycket trevlig herre på espressohouse. Det ni. Där låg man i lä.  Även om det kanske inte var John som stod för det mesta flirtandet. 

Det var ett kärt återseende och allt kändes precis som det skulle. Mysigt och bra. Tiden räckte dock inte till och vi var tvungna  att rusa åt varsit håll. Jag hoppas att han har en underbar kväll på F12, tar en drink åt mig också, och att vi ses snart igen. 


Puss och smisk. 


Dagen till ära råkade jag ha på mig min fina lila mössa. i juni. Men bara för att det regnade.
 

 

Sol. Värme. Och underbart sällskap.

I fredags hoppade jag, med livet som insats, in i Jockes folkabuss för en tripp till sommarstugan i nora. Jocke lovade att den skulle hålla hela vägen. Jag fick sitta i baksätet och det kändes som vi skulle på festival. Mina kära bröder i framsätet och jag inslängd bland fiskespöna där bak. Mysigt. Det poppades härlig och hög musik och vi blev omkörda av alla på motorvägen. Men det kändes bra. Det var bara en öl som saknades.

Vi kom fram hela och ganska rena. Dessutom hade vi finbesök i stugan. Det var mysigt. Jättemysigt.  Kom snart igen!
 
Vi solade och badade fötterna. Det kändes som sommar. Allt var bra. Lite för bra. Och jag vann över mina kära bröder i kubb. Det ni.

Helt underbart.