olala jag har fått dansa till ola. helt otroligt. jag ör glad. haburgaren o tomat är så jäkla bra. vi är bra. o nu ska vi ut. telen. där får man inte höra ola. men det är bra ändå. toast ngn? pulovermos ngn? kom bara till johanna? hon bor iu ne kyrka. 6 meter i tak.  gitft er med johanna. hon är ett kjap. varför säger jag det? jag vill ju ha henne! johanna du o karin är mina andra halvor! nu är mina bästa vänner o jag skulle inte klara er utan er! nu måste jag ringa taxi..

Nu är vi på G. Med mer Minttu i vårat blod spetsat med vin är vi nu på top. Bacardi Lime är också gott.

Vi ses i vimlet.

Ni vet att ni älskar oss!

xoxo

Hamburgaren + tomaten.

Med eller utan boll. Vi är bra ändå. Med Minttu är vi bättre än bäst. Vi har en hedersgäst. Janni. Hamburgaren + tomaten. Vi har tappat mascaran i handfatet och plattat örhängen. Men vi är snygga. Som vanligt. Nu ska vi skaka till Jackson 5 och Wittan. Zakke - 06 i våra heartan. Mr. Brightside.

Vi återkommer inom en snar framtid.

Pöss.

Ikväll ska jag på fjortisfest. Japp ni läste rätt. Fjortisfest. Äntligen ska jag få leva ut min fjortissida utanför telegrafen. Det är till och med tillåtet med idominläppar. Har man inte det kommer man inte in. Mumsfillibubba. Jag kanske till och med känner mig så bekväm i min fjortisoutfit att jag behåller den. Jag menar, en skönhet klär ju i allt. Mina flagor på ryggen ger bara den där lilla extra touchen. Usch vad äcklig jag är. Hualigen. Jag kommer bli så snygg. Såå snygg.

Ladies night ikväll på Telen. Kanske borde vi dyka upp hela gänget. Fjortisgänget. Vi skulle göra succé. Alla hockeypojkar skulle bli helt till sig. För vem vill missa när de små hockeypojkarna strippar på telen? Ryktet säger i alla fall att det kommer bli avklätt, och som sagt, jag gillar avklätt. Kommer Mr. B vara där och visa upp sig? Man kan undra.

Ha en uuuuuunderbar kvällsikväll nu alla mina pusseliipussgurkor.

PussokJam på er!

Så var man hemma igen. Borta bra men hemma bäst som man så fint säger. Sverige och nynäs i all ära men just nu skulle jag mer än gärna fortfarande befinna mig på Gran Canaria, Puerto rico. Sol och värme framför snö och minusgrader. Bikini och flippisar istället för jacka och vantar. Jag föredrar avklätt framför påklätt. Just nu i alla fall. Utsikt över puerto ricos hamn istället för nickstaviken. Sollotion istället för handsalva. Onyttigt ätande framför nyttigt. Frozen margaritas i höga glas framför vatten i sportflaska. Solande på stranden framför tågresor till jobbet.

Jag har levt livet som det ska levas. Jag har tagit vara på varje minut och bara gjort sånt som jag finner givande. Solat, slappat och intagit alkohol på balkongen efter en dag på stranden. Vin till lunch på en sandig handduk under ett parasoll får man inte uppleva varje dag. Jag har haft det underbart helt enkelt. Umgåtts med människor jag tycker om. Gjort saker jag tycker om. Sånt känns bra. 

Som en viss herre skrev i ett sms igår, back to reality. Sånt är alltid jobbigt men ack så sant. Verkligheten kallar och nya äventyr måste planeras och genomföras. 

Fotbollsträning --> nästa. 

Splendid.
  

Inatt bär det av. Mot värmen. Mot Gran Canaria, Puerto Rico. Det ska bli skönt. Hög mysfaktor. Vi ska sola, bada, äta och dricka exotiska drinkar. Jag kommer sakna er här hemma men en vecka går fort. Väldigt fort.

Ha det fint kära vänner. Jag lovar att tänka på er och ta en extra drink för mina andra halvor.

Puss och smisk!

Vi ses på playan.

Idag har jag uträttat ärenden. Jobbärenden på Stureplan. Det ni. Riktigt glassigt. Jag tog mig hela vägen från St Eriksplan in till Smålandsgatan enbart för ett brevs skull. Ett brev som var tvunget att överlämnas personligen. Jag gick där och strosade i solen och spanade på människor som såg viktiga och stressade ut. En och en annan bakåtkammad frisyr som äntligen, dagen till ära kunde bära sina Prada eller Gucci glajjer från förra året. Stekigt. Eller någon viktig kostymbärande man på väg mot en förmodligen lika viktig affärslunch. Stockholm och stureplan är mysigt på våren. Jag ser fram emot när vi kan ta en latte på våran parkbänk och spana på spännande människor.

Jag har verkligen jobbat idag. Som en ansvarstagande vuxen människa. En arbetande person. Jag jobbade till och med över. Jag jobbade så pass länge att tillslut såg alla siffror som skulle in i datorn ut som en enda stor sifferklump. En stor klump med Taco Bar siffror. Så kan det vara. 

Eftersom jag ibland är en sådan snäll person har jag även aggerat chaufför ikväll. Jag har skjutsat goa och glada arbetskamrater trots att jag egentligen skulle fika med Karin och Ola, men vad gör man inte för att vara snäll och hjälpsam.
 
Tiden räcker inte riktigt till för att jag ska hinna med allt som jag borde och vill göra. Fler timmar på dygnet vore trevligt. Imorn är det torsdag. Snart helg igen. Helg och nya planer som ska smidas. Social ska man vara. Aktiv och fotbollsproffs.  Hellre för mycket att göra än dötid. Dock var det längesen jag upplevde något som kan kallas för dötid. Dock kommer jag njuta till fullo när jag om en vecka befinner mig nere på Cran Canaria med trevligt sällskap. Jösses, det ska bli skönt.

Ibland känner man sig bra. Jäkligt bra. Man vill höja sig själv till skyarna. Idag är en sådan dag. För jag har klarat av ännu en mördarfys. Mina rumpmuskler känns som två bollar men ger inte den snygga J.Lo effekten utan bara smärta. Smärta i hela kroppen. Men jag är glad. För jag är bra. Resten av brudarna också.

Imorgon är det aktivitet på IP igen.

Myspys.

Jag har tänkt på det här med utgång i Nynäs. Fenomenet Telegrafen. Förstår ni hur många man träffar där? Man träffar alla. Precis alla. I alla åldrar. Men det stannar inte där, man inte bara träffar alla eller råkar dansa in i dom på dansgolvet. Man pratar med alla och helt plötsligt, när man fått i sig några glas ja då inte bara pratar man med alla utan då är man även bundis och bästa kompis med alla. Speciellt med dom som man i vanliga fall inte ens tycker är så trevliga. Kanske är det det som är charmen med att gå ut i nynäs. Just nu i denna stund är jag lite splittrad. Dock har jag alltid kul. Grymmers. Idag var dock första gången jag vaknade efter en telenkväll och hade lite ångest. Inte för att jag gjort något pinsamt. Bara lite ångest. Över något jag inte vet vad. Dock hade jag som sagt grymmers. Marie var med och vi träffade trevliga människor.

Mitt hår spretar åt alla håll och jag har en kaffefläck på mitt linne. Så kan det vara.

På tal om blåbär så jobbar en mycket exotisk person som vakt på telen. Jösses säger jag bara. Nynäs i ett nötskal. Hua.

Jag fick träffa en gammal klasskompis, Victor, vi hade ett trevligt samtal. Tycker jag i alla fall. Hoppas att jag inte skrämde honom med mina improviserade söderhistorier. Dom var bra. Riktigt bra.

Jag måste verkligen klura på det här med Telen.

Grattis Mary! Äntligen 18 härliga år. Äntligen får du hänga med de coola brudarna på telen. Äntligen får du dricka billigt vin och skaka rumpa till Cara Mia.  

Nu ska vi på äventyr. Vi vill dock inte berätta några detaljer ty vi vill icke ha oinbjudna gäster. Vi kan dock säga så mycket som att vi ska besöka ett nytt spännande ställe där en mycket snygg fröken har en förhoppningsvis trevlig och alkoholrik tillställning.  Självklart väntar telen sen. Kom dit. Vi ska skaka.Hamburgaren will be there.

xoxo ni vet att ni älskar oss.