Jag var precis med om en ganska märklig sak. Jag fick en knasig känsla i kroppen. En glad känsla. Det var nog första gången jag kände mig glad efter ett sånt samtal. Jag pratar förstås om försäljare som ringer och försöker sälja på en massa strunt. Det här var dock någon sorts undersökning som gick ut på att fråga ut mig på om vi hade digitalbox eller inte. Jag som är sämre än sämst på allt som har med teknik och diverse saker att göra kunde såklart inte svara på en endaste liten ynklig fråga han hade. "Har ni digitalbox då?" Öhh? jaa, jag tror det... Som sagt, jag är pinsamt värdelös på allt sånt där. Nu var det ju inte det som var det roliga, även om många av er säkert skrattar åt mina pinsamt dåliga kunskaper om vad som är en digitalbox eller inte. Nej, det roliga var att han snubben som ringe var så galet trevlig. Jag ville nästan dra ut honom ur telefonen och fortsätta konversationen om digitalboxar. Han lät rakt igenom helgo. Glad och trevlig. Han skämtade till och med om min okunskap och kallade min mamma för morsan. Han gav ju såklart upp efter ett tag eftersom mina kunskaper om digitalboxar inte excisterade och hälsade mig trevlig helg. Mamma sa att det är hans jobb att låta trevlig. Självklart. Men han lyckades verkligen. Ohh jag hade kunnat babbla på en bra stund till. 

Han skulle ringa en annan dag när någon med mer kunskaper var hemma. Jag kommer vakta telefonen hela helgen.