Förra lördagen när jag var på topp. Dressad i min burleska utstyrsel, glad på boxvin och alldeles för trevlig mot allt och alla. Till och med sånna som jag inte borde vara allt för trevlig mot, råkade jag tycka att det var helt okej att ge ut mitt mobilnummer. Ikväll fick jag ett sms. "Om du vill får du sova över hos mig ikväll." 

Först undrade jag vem tusan det var som skickade. Sen insåg jag vem det var och undrade för allt i världen hur han kunde tro att jag skulle vilja sova hos honom. Vi hade i princip bara växlat några menigar. Sen insåg jag också att jag absolut var tvungen att tacka nej. Så det gjorde jag. Tack, men nej tack. Jag har en alldeles egen säng som jag gärna sover i helt själv. Punkt. Om man då får tillbaka ett sms där personen fint uttrycker sig "vill du ha sällskap där babe?" Förstår jag inte riktigt vart det inte går in i första smset att jag vill lämnas ifred. ? ? ?

Jag överlevde dagen på donken. Veckan på donken. Massor av mammor och Happy meal. Massor av tonårstjejer som ska äta lilla menyn. Och jobbiga take away beställningar som gjorde att  jag bara ville sätta mig ner på golvet och börja gråta. Men sånt gör man inte. Nej man ler och frågar om det var bra så? Jag är ledig i helgen. Känns fint. 

Just nu skulle jag vilja öppna upp mig själv. Vända mig upp och ner och skaka ur lite saker. Höststädning. Ola, det ska bli så fint att du kommer till stockholm snart så att vi kan ha härlig kvalitétstid. Jag behöver det.