Förlåt familjen, jag har varit en dålig människa. Jag vet inte om jag fortfarande är full eller om jag börjar bli bakis. Jösses vilket dygn.

Det började med en oskyldig afterski med Micke. Som slutade i en dimma imorse. Eller jag tror att jag fortfarande befinner mig i dimman. Någonstans mellan alla öl och shots lyckades vi ta en taxi hem och någongång runt klockan fyra idag lurade Pierre och Arvid i mig rinnande  dåligheter igen.

Jag har lärt mig att hur mycket jag än vill kan jag inte hålla pöjkarnas tempo.

Jag har haft ett helt sjukt kul dygn. Den enda som saknades var Ola.