Jag borde sova. Jag borde verkligen verkligen sova. Jag förstår inte själv varför jag just nu skriver det här. Jag kom precis hem. Har jobbat sen tio imorse. 18 långa härliga timmar. Jag trodde aldrig att det skulle ta slut. Men nu sitter jag här. Hemma.

Mäklare. Uppklädda mäklare. ca 85 stycken. Fulla mäklare. I finkläder. Uhä. De sista tre timmarna ville jag bara säga fula ord och lägga dryga kommentarer till varenda en av dom. Ingen ville gå och lägga sig. Alla var för fulla. Fyra rätters middag och vin till det. Ni kan ju tänka er.

Det är fortfarande äckligt kallt. ca 30 minus. Bruno startade idag men det var knappt. Usch, man får en klump i magen. Jag är verkligen beroende av honom. Trots att klockan var fyra när jag åkte hem tog jag en extra sväng för att försöka få igång honom lite. Jobbigt det där. Det är också därför familjen, för de ca 30 minugraderna som jag ligger hemma och kollar på paradise hotel istället för att vara i backen. Liftarna är stängda. Men jag längtar som en tok till mitt första åk.

Ola, jag var tvungen att smaka några pepparkakor till. Jag ska köpa något annat smaskigt tillbaka.

Om man kanske skulle krypa till kojs. Jag ska ju faktiskt infinna mig på jobb igen om ca tio timmar.

Oh jäs.