Den där magkänslan

Jag vet Mary, min uppdatering är hemsk. Nej, den är värre än hemsk. Den är bedrövlig. Men jag försöker.

Den här veckan har jag i princip bott uppe på skarsnuten och det känns ganska bittert. Även om det är trevligt att få timmar och jobba önskar jag just nu att vi hade lite fler namn på schemat. Efter den här veckan har jag ännu en gång insett att jag tycker att danskar är ganska så hemska. Vissa är såklart trevligare än andra men danska barn kan nog vara det värsta som finns. Om det beror på att jag inte hör vad dom säger vilket leder till att dom får mig att känna mig totalt blåst eller om dom bara är hemska vet jag inte. Förmodligen en kombo.

Är det okej om man trycker i sig twix? Det här måste få ett slut... Skärpning Johanna.

Den här veckan har jag även lärt mig att min magkänsla är att lita på. Ganska ofta brukar jag ha fel, men inte den här gången. Fast den här gången hade jag nog helst velat ha fel. Dumma flicka.

Just nu skulle jag helst av allt vilja dränka min jobbtrötthet i öl och go bananas med Ola. Men icke. Öla jobbar och jag ska upp och jobba lunch imorn.

Men sen...sen kanske vi kan hinna med en öl. Ag fyller ju trots allt år.

På skarsnutens afterski dricker man Moêt. Det ni. Idag har jag öppnat två flaskor. Utan att lyckas spruta ut allting, det du Arvid.



I onsdags fick jag glida runt i Mattes brillor. Jag var sjukt ful.


Kommentarer
m

härligt med lite text. jasså du jobbar massor du. hur blir de med din vän? far han hem snart med kryckor? puss på dig!!!

2010-02-20 @ 23:44:04


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Stringstrumpa

Strumpan som faktiskt finns

RSS 2.0