Skönt att vara hemma. Det var min första tanke. Och det jag längtade efter sista veckorna i Kragerö. Att få komma hem. Nu är jag hemma. Det är fortfarande väldigt skönt att sova i sin egen säng och att få krama på familjen. Men jag är redan rastlös.

Idag var första dagen på mitt nya liv och mitt första försök att påbörja försvinnandet av min nya kära vän, öl- och rosémagen. Wiiee. Jag ska bli tight och vältränad som aldrig förr. Daller daller, aldrig mer. Jaja, ni känner ju mig. Det kommer aldrig hända. Godis och mat är för gott och att träna regelbundet och rätt är lite för jobbigt. Hur som haver, tanken var god och jag lyckades efter många om och men ta mig den långa,sega biten runt ringvägen. Helt ensam . Uhä. Det var dit jag egentligen ville komma. Jag kunde inte komma på en endaste människa som skulle kunna gå med mig. För ingen är hemma. Kul med nynäs. Kul.

Så istället tröståt jag lite mintkrokant med mamma när jag kom hem. Japp. Det var den powerwalken det.

Nu sitter jag istället och kikar på sista minuten resor till solen. Jag vill åka till ett exotiskt ställe. Exotiska ställen finns inte på sista minuten. Där finns mallorca och exotiska magaluf. Eller det familjevänliga hotellet 3 km utanför rhodos stad med två barnpooler. Nej tack. Men som sagt, man kan inte vara kräsen och samtidigt vilja betala lite pengar.

Jag känner att min bitterhet börjar ta över lite för mycket. Och jag har inte ens en anledning till att vara bitter. Bara på vissa saker. Och personer.

Mina naglar är i alla fall rosa och nymålade. Läckert.

Imorgon är det fredag. Mums.