Jag sitter och knaprar på lakrisal. Lyssnar på musik. En låt skickad av en vän jag inte riktigt vet vart jag har. Ganska spännande. Eller bara förvirrande. 

Det var ett tag sedan jag bloggade. En vecka går fort men hinner fyllas med ganska mycket viktigt och oviktigt görande. Min vecka har kretsat kring allt som har med studenten att göra. Grattis bror och alla andra. Grattis min kära Ola, Gunnar och Emelie. Sanne och Camilla. Ni var så fina. 

Jag börjar få ont i magen av all lakrisal. 

Det känns lite halvjobbigt och inte riktigt rätt att skriva ner alla mina tillknäppta funderingar här i bloggen. Jag vill dela med mig till vissa men jag tror att det vore bäst om andra inte fick veta. Det är ju det kluriga men samtidigt det som är lite spännande. Man vet inte riktigt vilka som läser ens smörja. Grannen Bosse och hans pudel? Godnattsaga. Nej. Den chansen är nog ungefär lika stor som att jag skulle ta tag i musiken igen och bli rockstjärna. Obefintlig alltså. Så jag behöver inte oroa mej för att skämmas ögonen ur mig när jag möter Bosse på gatan. Känns skönt. 

 
I hook you up with some poetry.


När jag sätter mig och försöker skriva ner alla trevligheter jag klurat på under veckan är de som bortblåsta.

Ola jag väntar med spänning på att  du ska lägga upp lite trevliga bilder från våra senaste äventyr på bilddagboken. Eller är det bara fejjan som gäller nu?

Fotbollskarriären flyter på. En stabil plats i serien och inga fler självmål gjorda. Känns fint.

En nattkaffe på det här och kvällen är räddad.

Känns bra.