Idag, en helt vanlig tisdag. Innehållandes absolut nada spännande förutom ett nationellt engelskaprov som gick åt pipsvängen så hade två av mina underbart söta vänner bakat en överraskning till mig. Inte vilken överraskning somhelst heller för den delen. Dom hade fixat kladdkaka och till och med vispat grädde. All kärlek till er mina små undulater. Det var underbart gott.

Förövrigt händer inte mycket i mitt så annars livliga liv? öh livligt? dagens lögn kanske men i alla fall. Plugg hit och plugg dit. Inte kul. Jag är fortfarande lite barnsligt glad över halkbanan som jag fixade igår. Det var tokigt kul och såhär i efterhand förstår jag inte vad jag var nervös för. Mer halkbana åt folket. Ge mig.

Förövrigt nummer två funkar nya mobilen ganska fint och jag börjar hänga med i svängarna.

Jag kan inte låta bli att nämna våran 11 månadersdag. 11 långa månader. Sjukt. Jag kan knappt förstå det. Alla ni andra tycker att jag är knäpp som inte kan släppa det men varför släppa något som var och fortfarande är så underbart att tänka tillbaka på och bli tokigt glad av? Zakynthos sommaren 2006 med fantastiska fyran för alltid i mitt hjärta.