Egentligen borde jag sitta och göra en naturkunskapsredovisning om träninsgvärk som ska vara klar imorgon. Istället sitter jag här själv med världens träningsvärk och är öm och utmattad i precis hela kroppen. Mina armar känns som tunga hängande jag vet inte vad. Jobbigt är det. Och jag vill inte skriva naturkunskapsarbete. Jag vill verkligen inte. Jag vill hellre somna om i soffan. Fast egentligen borde jag även plugga inför teoriprovet som äger rum inom en mycket mycket snar framtid. Jag vill verkligen klara det på första försöket. Jag orkar inte annars.

Jag vill bara sova. Sovasovasovasova.

Varför kan det aldrig ta slut.