Några sista betraktelser

Jag sitter här med mitt glas vin och har precis bättrat på mitt rouge. För vem kan man undra. Ja verkligen. Inte för den snygga 85:an på hörnet för han vet inte ens att jag är här. Inte för en mörk skönhet som gömmer sig nånstans i örebro. Kanske för farbror Håkan eller moster Sassa. Kanske. Det är nyår. Ifall att ni skulle ha glömt det. Jag har bättrat på mitt rouge och vinet är gott. Som sagt. Samma vin som jag kräktes av förra nyår. Karin är på haningemiddag och Ola på lilla Essingen. Jag befinner mej på släktens årliga nyårsfest. I Örebro. Alkohol i masssor. På nyår får man dricka i överflöd. På tok för mycket faktiskt. Jag längtar tills borden tas bort och mamma börjar dansa till Abba. Champagne.

Kanske borde man analysera året som gått? Kanske inte. Jag känner mig rätt nöjd som det är. Jag har gjort precis allt jag velat. Tagit studenten och insett att skoltiden är den bästa tiden i livet. Trots tre Rytmus år. Varit på ännu en exotisk resa till utlandet med kära vänner. Två faktiskt. Pensionärsresan till Mallorca med Karin får absolut inte glömmas. Efter månader av droppfot och övningskörande äntligen tagit körkort. Vuxenpoäng. Insett att Telegrafen i nynäs är stället där man träffar alla. Jag har också insett att jag gillar det. Allt handlar om självkänsla. Och alkohol.

Till sist har jag insett att jag aldrig skulle överleva utan alla nära och kära. Ni vet vilka ni är. Jag har mitt egna E.M.D, Emlut, Michaela och Desireé. Cuba. Gunnar. Alla fotbollsbrudar. Ni är mitt allt. Jag vill inte att någon ska känna sig glömd. Kärlek i massor. Mamma. Puss.

Karin och Ola. Familjen och hamburgaren. Ni vet att vi är bra. Bättre än bäst. Jag blir sentimental men det struntar jag i. Det är frivilligt att läsa min blogg. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket ni betyder för mig. Ola och Karin, mina delar som gör mig hel, jag vet inte hur vi ska klara oss utan varandra det kommande året men jag vet att det kommer gå. Vi är helt enkelt för bra för att kunna splittras. Det kommer alltid vara vi. Det två bröden och köttet. Hamburgaren. Egentligen borde vi vara här alla tillsammans. Fira in det nya året. För även om vi inte vet vad som kommer hända vet jag att det här kommer bli vårat år. Jag ser fram emot nya spännande äventyr med er. Tokiga äventyr och mysiga stunder. Fikakvällar och Telenkvällar. Allt i en härlig blandning. Exotiskt.




Mina småkusiner har glittriga strumpbyxor och det snöar ute. Jag är glad. Glad och varm. Förmodligen av vinet men förhoppningsvis har några insett att jag inte är hjärtlös och hård som sten. Förmodligen vet hela nynäs om mina telenäventyr. Jag bjuder på det.


Jag blickar framåt mot mitt tredje bloggår. Det kommer bli ett bra år.

Se till att dricka mycket champagne.

Massor av champagne.



Kommentarer
O

Ja ni är mina allra finaste! Utan er två.. jaa hur ska det gå i höst för mig.. men det ordnar sig! Man kan inte äta en hamburgare utan både bröd och kött! Kärlek till er två

2008-01-01 @ 16:33:41
Tötten

Ni är de absolut bästa! Mitt hjärtas två ständiga inneboende.. För en superhamburgare är inga avstånd några problem, den håller ihop iallafall! Puss på er

2008-01-01 @ 21:15:42


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Stringstrumpa

Strumpan som faktiskt finns

RSS 2.0