Helgerna går fort. Sådär ruskigt fort att man inte riktigt hinner med. Det är mindre trevligt när man upplever att man inte har utnyttjat sin lediga tid till fullo. Det är ganska jobbigt att inse att man har låtit massvis av ledig tid gå till spillo.

Den här helgen var ett mellanting. Jag är lite splittrad. Och väldigt eftertrött. Med en lårkaka rikare. Under alla mina år som fotbollsproffs har jag aldrig haft en fotbollsskada. Peppar peppar ta i trä. I helgen blev det ändring på det. Välkommen Johannas första lårkaka. Det känns dock ganska bra. Synd att den inte går att äta. Nej usch vad äckligt. Dumma flicka. 

Jag vet egentligen inte vad jag vill komma fram till med det här inlägget. Kände bara att det var dags att skriva av sig lite. Låta fingrarna skriva ner det första som min förvirrade tonårshjärna kom att tänka på. Fotbollsturneringar i Nynäs är alltid spännande. Likt flugor kring en sockerbit samlas alla möjliga gummor och gubbar, flickor och pojkar för att käka en varmkorv och visa upp sig. Folk som inte ens vet hur en fotboll ser ut tyckts ha fått för sig att en eftermiddag i ösmosporthall är det bästa möjliga lördagsnöje de kan tänka sig. Det kan i och för sig vara varmkorven som lockar. Eller tio kronors kaffe i plastmuggar. Vad vet jag? Inte mycket. 

Jag känner mig sådär lagom förvirrad. Fick veta i fredags att två gamla vänner från skolan ska ha barn. Sådant får en att börja tänka och fundera. Vrida och vända på saker och ting. Mest på sig själv. Mest är jag dock glad att det inte är jag som ska ha barn. Jag känner mig fortfarande som en barnunge. Hur vet man när man är vuxen? Inte när man har tagit körkort i alla fall. Jag vaknar fortfarande på mornarna och känner mej precis som förut. Tur är väl det. 

I helgen fick jag höra av en mycket exotisk herre att jag var drottningen på dansgolvet. Denne person är av mycket lustig art och allt han säger bör tas med en nypa salt. Dock ville jag bara få det sagt. För att det var exotiskt. För att jag snart tänker ta mig ut på nya äventyr igen. Med alla som vill göra mig sällskap. 


Som sagt, ketchup på det?