När jag satte mig ner visste jag precis vad jag skulle skriva men nu känns det bara tomt. Försöker som sagt att plugga men det känns som om jag läser på ett blankt papper. Det går inte in.

Levande ljus, en kopp te, Diana Krall och gotlandsbåten som skymtar utanför fönstret som en liten avlägsen klittrig sak. Det skapar en känsla. På ett sätt vill jag bara ställa mig upp och gunga med till musiken och bara tänka mysiga saker. Eller så vill jag bara sitta i soffan, blunda och bara lyssna. På nått sätt är det bara underbart härligt. Jag fylls av en känsla som inte riktigt går att beskriva men av någon konstig anledning känns det som om allt bara stannar upp och man behöver inte tänka på något annat än det som är just nu. Jag skulle behöva sånna stunder lite oftare.