Ibland blir man trött. Ibland blir man trött på andra och ibland blir man trött på sig själv. Idag blev jag trött på mig själv. Jag hade kunnat sova till åtta, men icke. Istället fick jag släpa på min gitarr helt i onödan. Sådant gör mej trött. Både fysiskt och psykiskt. Dock mest psykiskt eftersom jag blir så trött på mej själv för att jag aldrig kan hålla koll på grejer.

När jag gick upp för min lååånga backe idag suckade jag över att dom fortfarande inte hade sopat bort allt grus, men när jag kom runt hörnet såg jag till min lycka att vägen var helt fri från grus. Sånt gör mig glad. Mycket glad. För när gruset är borta betyder det att det är vår.


Det händer inte så mycket just nu. Visst finns det mycket att göra och saker som borde göras men inget utöver det vanliga, skola, skola, plugga, träna och när och om det finns tid över försöka träffa lite vänner.


Ibland vill jag bara byta liv men någon. Känner mig så trött på mitt eget. Varför ska det kännas så?


Just nu är allt jag vill ha sommarlov och Grekland med sol bad och strand. Men jag antar att jag borde räkna lite matte först.

Jo.